Nybyggare 2.0

Vem bryr sig?

Är glesbygden på väg mot kommuninfarkt?

Norrlands mindre inlandskommuner är avfolkningstrakter, liksom andra glesbygdskommuner längre söderut. Många unga lämnar sina hemtrakter efter skolan för att inte återvända.
Med de unga människorna försvinner basen för utbildningar och för företagsetableringar, så att ännu mer unga människor inte kan se någon framtid på hemmaplan. En ond cirkel uppstår.
Hus och gårdar förfaller, kunskaper försvinner.
Malås demografiska utveckling är typisk för dessa kommuner. En hög utflyttning av unga leder till en lag födelsekvoten (födelser per 1000 invånare). Samtidigt är TFR med 2,4 ganska höjd. Detta kan indikera, att de som stannar kvar anser, att det är en bra miljö för barn. Det finns alltså hopp!
Detta i en tid då efterfrågan efter regional producerade (ekologiska) livsmedel exploderar och försörjningssäkerhet blir ett strategiskt problem. Inte att glömma att turism i Norr har massa med outnyttjad potential.
Är det möjligt att återetablera småbruk i trakten, kanske i kombination med småskalig turism, för att bjuda för hållbara framtidsutsikter för unga människor i trakten? Vilka hinder finns? Vem ska gör de första stegen? Eller är det rent av för sent och ska man börja att avveckla infrastrukturen i de döende områdena? Ska vi acceptera att om 50 år nio av tio svenskar kommer att leva i storstäderna medan alla småkommuner slutar att fungera?

Ovan finns för 2069 två scenarier. Den första visar befolkningspyramiden om den demografiska utvecklingen skulle fortsätter med samma parameter som hittills på 2000-talet. Den andra visar hur utvecklingen skulle gå, om migrationen skulle hållas på noll (och alla andra parameter förblir oförändrade). I det här fallet pratar vi om ett migrationssaldo av minus 17 per år som skulle hamna vid 0. Omöjligt?

Problem på kommunal nivå

Avfolkning

  • Antalet invånare minskar stadigt
    • Skatteunderlag minskas
      • Förminskade möjligheter att motverka utvecklingen
      • Problem att finansiera kommunal service
    • Antalet potentiella föräldrar avtar, trenden cementeras
    • Minskade kundunderlag gör kommunen oattraktivt för detaljhandeln – försämrade försörjningsläge
  • Allt mindre befolkning i arbetsför ålder
    • Inga investeringar pga. potentiell personalbrist (ond cirkel)
    • I slutänden räcker befolkningen inte ens för de mest basala samhällsfunktionerna
      • äldrevården slutar att fungera pga. personalbrist
      • sjukvården försämras, inga pensionärer återvänder
    • Kunskapsflykt
  • Försämrade utbildningsmöjligheter
    • skolverksamheten dras ner, föräldrar lämnar kommunen
    • inga möjligheter att göra mer än det absolut nödvändigaste (krishantering istället för utveckling)
      • gymnasial utbildning är bort, ungdomar försvinner
      • kommunen blir oattraktivt för behöriga lärare
    • Kommunen slutar att fungerar (kommuninfarkt)

Tomma hus, övergivna småorter

  • Infrastrukturen kan inte hållas igång
    • Minskade attraktivitet för permanent- och fritidsboende
  • Självförstärkande trend
  • Det blir oattraktivt att bo i kommunen, inga arbetssökande flyttar hit om de har bättra alternativ (negativt urval), ingen vill semestra bland ruiner

Jordbruksmark växer igen

  • Hela gårdar förfaller
    • Potentialen försvinner när husen förfaller och marken försämras
      • Återuppbyggnad och återställning blir dyr
    • Kunskap försvinner
      • Inga lantbrukare, inga fritidsodlare, inga utbildningsmöjligheter
  • Incitament och möjligheter att starta eget inom lantbruk försämras varje dag
Problem på riksnivå

Att hantera livsmedels- och energiförsörjningen i krislägen

  • Centrala och importberoende strukturer funkar inte i krislägen
    • Oljan produceras främst i icke-demokratiska länder
    • Livsmedelsproduktionen (både råvaruproduktionen och förädlingen) sker alltmer i icke-demokratiska länder
  • Sverige blir måltavla för utpressningar i konflikfall men även under lågintensiva konflikter

 

Den industriella (konventionella) livsmedelsproduktionen är särskild beroende av både

  • säker tillgång till billig olja (långa transporter, tunga traktorer osv.)
  • säker tillgång till billig konstgödsel
  • säker tillgång till billigt foder och därmed av ägarförhållande av jordbruksmark utanför Europa (Kina köper mark jorden runt)
    • ovissheten om hur intensivt jordbruk påverkar odlingsmarkens kvalitet
    • odlingsmark förstörs i klimatförändringarnas spår
  • Livsmedelsförsörjningen kommer att försvåras med en växande världsbefolkning och förändrade matvanor (stigande konsumtion av mjölk- och köttprodukter som upptar mer mark än vegetarisk kost)
    • Lokal och ekologisk produktion minskar beroende och känslighet avsevärt, men utvecklas för långsamt

 

Den industriella livsmedelsproduktionen påverkar folkhälsan negativt

  • Allt mer kemiska ämnen används; växelverkningar är oklara
  • Socker och andra billiga råvaror används alltmer
  • Livsmedelsproduktionen domineras allt mer av stora aktörer
    • Där går kortfristiga vinster alltid före folkhälsan
      • Billig i produktion, aggressiv marknadsföring (inte minst mot barn)
    • Människorna tappar anknytningen till livsmedelsproduktionen och därmed möjligheten att påverka
    • Vinsterna och därmed skatter och investeringsmakt hamnar utanför Sverige

Landsflykten skapar problem i inflyttningsområden (storstadsområden)

  • Bostadsbrist
  • Överbelastning av all infrastruktur
  • Kunskapsflykt från avfolkningsområden utkonkurrerar lågt utbildade
  • Nya arbetsplatser skapas där det finns folk, trots allt. Samma gäller för utbildningsmöjligheter, som koncentreras till inflyttningsområden. Självförstärkande (”bra cirkel”).
Några orsaker bakom problemen

Samhällets premisser förändrades, men inte mentaliteten (Norrland)

  • Industriell produktion dominerades under de sista decennier och står för befolkningsökningen på 1800- och 1900-talet

 

Bristande kunskap bland beslutsfattaren på kommunal nivå (småkommuner)

  • Bristande kompetens och viljan att tillämpa eller åtminstone diskutera vetenskapliga rön: det finns i Sverige en gedigen forskning om regional utveckling som ignoreras helt i praktiken
    • ex. mekanismerna bakom klusterbildning (”hur uppstår goda cirklar”)
      • Norsjös enda större företag producerar högförädlade träprodukter – kommunen stängde gymnasiets yrkesförberedande utbildning inom trä och på köpet alla andra yrkes- och studieförberedande utbildningar
    • Felbedömning av de lokala potentialen; man bara satsar på de som redan finns
      • Det gäller främst turism och småskalig livsmedelsproduktion
        • Se utvecklingen om linbanan i Norsjö, men även hindarna mot projektet ”Stoorn” (stoorn.se); samtidigt förklarar Lapplands Gold i Norsjö, att de inte vill satsa på den tyska marknaden, för att Malå gör det redan – därför tror man mer på den nederländska marknaden (!)
        • Agerandet mot eldsjälar som Svansele grönt kan bara beskrivas som uttryck för seriöst oförstående
      • Orsaken är avsaknaden av ett brett perspektiv och av erfarenheter i branscherna som idag är inte brett etablerade i småkommunerna
      • Okunskap om potentielle inflyttare (om man bortser om potentiella hemvändare)

Bristande kunskaper om potentialen utanför Norrland

  • Småkommunerna har bara begränsade möjligheter att marknadsföra sig själv
  • Målinriktade satsningar sker inte, för det fattas kunskap om potentiella mål
    • ex. försäljningsbroschyren för Linbanan i Örträsk författades bara på svenska och engelska, fast tänkbara investerare skulle nog främst komma från Tyskland; ingen aktiv marknadsföring mot tänkbara investerare (www.linbanan.com ) (se projektet: www.skellefteåälvdal.se/projekt/ny-framtid-for-varldens-langsta-linbana)
    • ex. Stoorn, då initiativtagarna inte har idéer hur man kan får tag på investeringar från turismens största marknad utanför Sverige; finns inte heller viljan att söka där

Globaliseringens makt

  • Egendynamik
  • Maktkoncentration
  • Inget ansvarstagande för allt som ligger utan beslutsfattarnas egna ”närområde”

Klimatförändringar

... Möjliga strategier ...

Grundläggande

Tillämpa alltid helhetsperspektiv!!!

  • Bl.a. för alltid har koll på möjliga kooperationspartner

Förbättra kunskapsläget

  • Ta hand om externa resurser som finns
    • Både från Sveriges andra delar, Europa och utanför Europa
  • Tillämpa forskningens resultat
  • Kommunicera med kommuner som hade framgångar i frågan
  • Förändra attityden

Analysera möjligheter

  • Vilka branscher har potential
  • Vilka fördelar och vilka hinder finns
Etablera småföretag inom livsmedelsproduktion (och turism)

  • Potential finns
    • Tillgång till billiga marker och bostäder
    • Ökande efterfrågan på ekologiska och närproducerade produkter (bra prisbild)
  • Småskalig drift, låga investeringar – ingen skuldsättning; förädlar själv, marknadsföra själv (gärna i kooperation med andre brukare), så att värdeökningen finns kvar i regionen
Locka unga, kompetenta människor hit
  • Kommunicera fördelarna
    • Låg ingångströskel – både finansiellt och kunskapsmässigt – gynnar unga människor
      • snabb räntabilitet och avkastning
      • trygg miljö
      • fina barmiljö
    • sök målinriktad efter lämpliga spekulanter
      • storstadsmiljöer, unga jordbrukare på kontinenten
        • internet, kontakta lokala medierna i tänkbara områden (t.ex. NRW och NL)
        • kontakt till utbildningssätten både i Sverige och i utlandet
        • annonsera i gröna tidskrifter, redaktionella inlägg, tidningar, sociala medier
          • se till att inte ”fel folk” köpa de billiga bostäderna
        • skaffa möjligheter att bo ”på prov” eller erbjudare kortare aktiviteter för att folk besöker trakten
        • skaffa möjligheter för uthyrning (både lång- och kortsiktig)
        • låta upp gårdar genom kollektiva strukturer (andelar i ett kooperativ)
        • erbjuda seriösa informationer om landet och dem lokala förutsättningarna (jämför schweden-fakten.de)
        • erbjuda mentorskap under den första tiden (hjälp med praktiska frågor som personnummer, dagis- och skolplatser, omregistrera bilar, blir inskriven i försäkringssystemet mm)
Lebensqualität
  • en förening (Navet) tar hand om de ovannämnda praktiska etableringsfrågorna
  • ett kooperativ hjälper med marknadsföringen; genom större kvaliteter kan man också leverera till större kunder utan att producera storskaligt
    • kooperativet hjälper också med vardagliga frågor
      • ömsesidig hjälp med arbete på gården
      • avbytarservice
      • gemensam användning av dyr utrustning inom produktionen och förädlingen (t.ex. gemensamt mejeri)

Hålla unga människor här

  • förmedlar kunskap och intresse för den gröna näringen (och turism)
    • samarbete med skolan (busstur, temadagar mm)
    • erbjuda sommarjobb och praktikplatser (hjälp med skjutsning)
    • perspektivdagar då högstadieelever pratar med brukare
    • delta på opinionsbildningen

Förbättra kunskapsläget

  • Mönstergård
    • Praktiskt arbetande företag med kunskap, t.ex. Svansele grönt
    • Utbyte med yrkesskolor, högskolor, universitet både i Sverige och utomlands mm
    • Visa ”att det går”
  • Yrkesskola
    • Etablering av gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar med tyngdpunkt småbruk, livsmedelsförädling (småskalig) och dito småskalig turism
  • Kunskapshus
    • kortare kurser och ”pröva-på-aktiviteter” både för närboende och intressenter som inte kommer från trakten

 

Slutmålet: Sätt igång en ”god cirkel” (klusterbildning)

  • Företagsamhet behöver ökade tillgång till kunskap => Ökande tillgång till kunskap drar sig företagandet => fler människor flytta till orten => även andra branscher växer (god cirkel)