Finns en (grön) framtid i glesbygden?!
Norrlands mindre inlandskommuner är avfolkningstrakter, liksom andra glesbygdskommuner längre söderut. Många unga lämnar sina hemtrakter efter skolan för att inte återvända. Med de unga människorna försvinner basen för utbildningar och för företagsetableringar, så att ännu mer unga människor inte kan se någon framtid på hemmaplan. En ond cirkel uppstår. Hus och gårdar förfaller, kunskaper försvinner. En hög utflyttning av unga leder till en lag födelsekvoten (födelser per 1000 invånare). Samtidigt är TFR med 2,4 ganska höjd. Detta kan indikera, att de som stannar kvar anser, att det är en bra miljö för barn. Det finns alltså hopp
Utmaningar för glesbygdskommuner
Avfolkning
Antalet invånare minskar stadigt. Skatteunderlag minskas, vilket leder till förminskade möjligheter att motverka utvecklingen och problem att finansiera kommunal service. Antalet potentiella föräldrar avtar, trenden cementeras. Minskade kundunderlag gör kommunen oattraktivt för detaljhandeln – försämrade försörjningsläge.
Arbetskraftsbrist
Allt mindre befolkning i arbetsför ålder. Inga investeringar pga. potentiell personalbrist (ond cirkel). I slutänden räcker befolkningen inte ens för de mest basala samhällsfunktionerna. Äldrevården slutar att fungera pga. personalbrist. Sjukvården försämras, inga pensionärer återvänder. Kunskapsflykt uppstår.
Försämrade utbildningsmöjligheter
Skolverksamheten dras ner, föräldrar lämnar kommunen. Inga möjligheter att göra mer än det absolut nödvändigaste (krishantering istället för utveckling). Gymnasiala utbildningar är borta, ungdomar försvinner. Kommunen blir oattraktivt för behöriga lärare.
Malås befolkningsutvekling
T.ex. Malå: kommunen har, liksom många andra glesbygdskommuner, upplevt en betydande befolkningsminskning under de senaste decennierna. År 1969 hade Malå cirka 5 000 invånare, medan befolkningen år 2024 uppgick till 2 990 personer. Denna trend speglar en bredare utveckling i Norrland, där flera kommuner har sett en minskning i folkmängden.
Befolkningsminskningen kan tillskrivas både låga födelsetal och negativt migrationsnetto. Födelsetal: Antalet födda i Malå har varit lågt, vilket bidrar till en minskande befolkning. Under fjärde kvartalet 2023 registrerades fler dödsfall än födslar i kommunen. Migration: Kommunen har haft ett negativt flyttnetto, där under länga tider fler personer flyttar från än till Malå. Utvecklingen dämpades av en gradvis ökning i den förväntade livslängden.
Konsekvenser av avfolkning
Tomma hus, övergivna småorter
Infrastrukturen kan inte hållas igång. Minskade attraktivitet för permanent- och fritidsboende. Självförstärkande trend. Det blir oattraktivt att bo i kommunen, inga arbetssökande flyttar hit om de har bättra alternativ (negativt urval), ingen vill semestra bland ruiner.
Jordbruksmark växer igen
Hela gårdar förfaller. Potentialen försvinner när husen förfaller och marken försämras. Återuppbyggnad och återställning blir dyr. Kunskap försvinner - inga lantbrukare, inga fritidsodlare, inga utbildningsmöjligheter. Incitament och möjligheter att starta eget inom lantbruk försämras varje dag.
Kommuninfarkt
Kommunen slutar att fungerar (kommuninfarkt). Inga investeringar pga. potentiell personalbrist (ond cirkel).
I slutänden räcker befolkningen inte ens för de mest basala samhällsfunktionerna. Äldrevården slutar att fungera pga. personalbrist. Sjukvården försämras, inga pensionärer återvänder.
Problem på riksnivå
Livsmedels- och energiförsörjning i krislägen
Centrala och import-beroende strukturer funkar inte i krislägen. Oljan produceras främst i icke-demokratiska länder. Livsmedelsproduktionen (både råvaruproduktionen och förädlingen) sker alltmer i icke-demokratiska länder. Sverige blir måltavla för utpressningar i konflikfall men även under lågintensiva konflikter.
Industrie matens förutsättningar
Den industriella (konventionella) livsmedelsproduktionen är särskild beroende av både säker tillgång till billig olja (långa transporter, tunga traktorer osv.), säker tillgång till billig konstgödsel, säker tillgång till billigt foder och därmed av ägarförhållande av jordbruksmark utanför Europa (Kina köper mark jorden runt).
Negativ påverkan på folkhälsan
Den industriella livsmedelsproduktionen påverkar folkhälsan negativt. Allt mer kemiska ämnen används; växelverkningar är oklara. Socker och andra billiga råvaror används alltmer. Livsmedelsproduktionen domineras allt mer av stora aktörer där kortfristiga vinster alltid går före folkhälsan.
Orsaker bakom problemen
Förändrade samhällspremisser
Samhällets premisser förändrades, men inte mentaliteten (Norrland). Industriell produktion dominerades under de sista decennier och står för befolkningsökningen på 1800- och 1900-talet.
Bristande kunskap
Bristande kompetens och viljan att tillämpa eller åtminstone diskutera vetenskapliga rön: det finns i Sverige en gedigen forskning om regional utveckling som ignoreras helt i praktiken. Felbedömning av de lokala potentialen; man bara satsar på de som redan finns.
Globaliseringens makt
Egendynamik, maktkoncentration, inget ansvarstagande för allt som ligger utan beslutsfattarnas egna "närområde". Klimatförändringar påverkar också situationen.
Etablera småföretag inom livsmedels-produktion och turism
Tillgång till billiga marker och bostäder
Ökande efterfrågan på ekologiska och närproducerade produkter (bra prisbild).
Småskalig drift, låga investeringar
Ingen skuldsättning; förädlar själv, marknadsföra själv (gärna i kooperation med andre brukare), så att värdeökningen finns kvar i regionen
Locka unga, kompetenta människor
Kommunicera fördelarna: Låg ingångströskel – både finansiellt och kunskapsmässigt – gynnar unga människor. Snabb räntabilitet och avkastning, trygg miljö, fin barnmiljö.
Slutmålet: Sätt igång en "god cirkel" (klusterbildning)
Företagsamhet behöver ökade tillgång till kunskap
Tillgång till kunskap drar sig företagandet
Fler människor flytta till orten
Även andra branscher växer (god cirkel)
